Siirry pääsisältöön

Antti Hernesniemis kompositioner och texter till Oiva Hernesniemis pjäs under åren 1974 - 1991




Antti Hernesniemis kompositioner och texter till Oiva Hernesniemis pjäs under åren 1974 - 1991


Min far, rektor och fil.kand. Oiva Hernesniemi (1922-2014), skrev flera historiska skådespel och hörspel med lokal anknytning i Ruovesi, min barndoms- och ungdomskommun. Jag har komponerat hans och mina sångtexter till fyra av skådespelen.  Dessutom har jag gjort musiken till nio sånger för dockteaterstycket Prinsessan Törnrosa som baserar sig på Zacharias Topelius text, och som framfördes av teater Haihara på Tammerfors stadsteater (Tampereen teatteri) år 1974. Dessa skådespel och sånger är:


A  Oiva Hernesniemi (OH): Antti Lieroinen  - Ruoveden noita är ett skådespel om en man, som dömdes till dödstraff på grund av misstanke om häxeri på 1600-talet.


  Palaa noitavalkeat kautta Suomen Text och musik Antti Hernesniemi (AH)

  Lieran Antti se mahtava noita        Text och musik AH

  Anna sen voimasi auttaa meitä    Text och musik AH


B  OH: Ruoveden markkinat handlar om  en affärsman, Antti Toikko från Kuru, grannkommun till Ruovesi,  på 1800-talet.  Han blev känd tack vare en stor marknad som han arrangerade årligen i trakten. Text och musik till sångerna AH


  Pian on markkinat sököllään 

  Antti Toikko, kauppias 


C OH: Pyynikkilän pihalla v. 1882 är en pjäs som berättar om en präst, som förlorade synen. Han riskerade att bli avskedad från sin tjänst som prost och samtidigt riskerade hans familj att hamna till svårigheter.  Text OH, musik till sångerna AH


  Hei rengit piiat ja värkkärit

  Talvi on niin kylmä 

  Voi, voi, Peltonen

  Älä lähde rakkaani yksin maailmalle

  Rohkein mielin me työhön käymme


D OH: Heinäkuun 5. päivä vuonna 1825 lähteellä   är ett miniatyrskådespel om den unga studeranden J L Runeberg och några ortsbor som träffas vid randen av källan i Ruovesi kyrkobyn.  Text och musik till sångerna AH

  
  Kun lähde siintää kuin kaunis peili

  Miss ovat kaikki ystävät 


E  Z. Topelius (ZT)  : Prinsessa Ruusunen (Prinsessan Törnrosa översatt på finska av xxxx xxxx). Editerad av Anneli  Kuronen.


Me kehräämme onnea haltiatarten Text ZT, musik AH

Sä kaunoinen kuninkaan kartanoissa Text ZT, musik AH

Mä oon maan paras kokki Text och musik AH

Eihän tääll oo ketään Text och musik  AH

Mä kohtalon ihmisten kehrään Text ZT, musik AH

Alla mia ranna van Text ZT, musik AH

Kuulkaa hyvä kuningas  Text och musik AH



Några anmärkningar



A  OH: Antti Lieroinen  - Ruoveden noita


Jag gjorde dessa sånger i mitten av 1970-talet, då jag hade börjat komponera folkliga visor.  Den första sången Palaa noitavalkeat kautta Suomen innehåller moll- och dur-variation i samma tonart.  Jag var nöjd över att ha hittat denna effekt i sången, som en del av den dramatiska berättelsen.  Den andra sången Anna sen voimasi auttaa meitä har en psalmliknande melodi och harmoni.  Den tredje sången Lieran Antti se mahtava noita  är en mollsång med en upprepande melankolisk melodi. Också dessa tre sånger, tycker jag, reflekterar och stöder styrkan och melankolin i teaterstyckets dramatiska berättelse.


B  OH: Ruoveden markkinat


Dessa två sånger gjorde jag på 1970-talet. De var de första sånger som jag var med om att framföra i själva pjäsen på den höga åsen vid Ruoveden Kotiseutumuseo, ett bekant ställe eftersom min far hade sysslat mycket med forskning av museets byggnader och föremål. Tidigare hade man där också ofta framfört olika nationellt viktiga pjäser som Pohjalaiset – Österbottningarna av Santeri Alkio.  I fars pjäs kunde ha rymts flera sånger, men  jag fick beställning att göra två. Dem framförde jag med två medlemmar ur vår sånggrupp Vaapukka (se punkt E).  Vi sjöng och spelade gitarr, fiol och kontrabas på en liten terrass som man hade byggt framför en boda.


C OH: Pyynikkilän pihalla v. 1882.


Denna pjäs som framfördes för första gången i början av 1980-talet var mitt mest ambitiösa projekt bland fars skådespel. Jag fick nu möjlighet att reflektera olika känslolägen i teaterstycket i mina sånger. Författaren hade gjort fem till karaktären rätt så olika sångtexter för sin pjäs. Bland dessa sånger är en således glad och uppmuntrande, en romantisk, en melankolisk, en ironisk och en patriotisk.  Jag spelade själv under pjäsens premiär och den andra föreställningen: jag ackompanjerade sångerna som skådespelarna sjöng under pjäsens gång. Pjäsen blev en succé och framfördes flera gånger på nytt cirka tio år senare, och på samma ställe på gårdsplanen till den prästgård som brann dramatiskt efter renoveringen år 1976. Pjäsen var leddes av samma regissör och spelades av ungefär samma aktörer som under första säsongen. I den nya uppställningen ackompanjerade Jari Pekki sångerna på ackordeon.  


D OH: Heinäkuun 5. päivä 1825 lähteellä   


Dessa två sånger skapade jag i Jakobstad - i Runebergs födelsestad - på 1990-talet. Jag arbetade då som läkare vid Östanlid sjukhus i Jakobstad.   Premiären  och - den enda - föreställningen i Ruovesi blev ett fiasko på grund av att den skådespelare som framförde en av huvudrollerna glömde sin roll och hoppade över flera sidor av pjäsens text. Dessutom hade byns fiolspelmän, till vilka jag gav min C-kassettinspelning av sångerna, gjort egna, underliga ”arrangemang” av sånger. Jag kunde inte igenkänna dem som min musik.  Besvikna måste författaren OH och sångkompositören AH bocka inför publiken efter denna förvridna torsoföreställning.


E   Z. Topelius (ZT)  : Prinsessa Ruusunen


Dessa nio sånger gjorde jag på sommaren 1974. Mellan mina medicinstudier arbetade jag hela sommaren på ett våningshusbygge i grannstaden Mänttä, dit jag åkte i firmas paketbil tidigt varje morgon under fyra månaders tid. Vi fyra medlemmar i sånggruppen Vaapukka - grundad för detta projekt - övade och framförde dessa nio sånger. Vi alla sjöng , en spelade fiol, en bas och jag gitarr. Vi gjorde en inspelning av musiken på en Tandberg rullbandspelare. Denna inspelning gjordes under föreställningarna av Prinsessan Törnrosa på stadsteatern  i Tammerfors (Tampereen Teatteri). En afton i juli 1974 körde vi sedan stolta och glada till Tammerfors och följde en av föreställningarna på teatern.

Kommentit

Tämän blogin suosituimmat tekstit

"Medial prehension", a new pen method - Mediaali-ote, uusi kynämetodi

Look at this video too :  http://ethnosciences.blogspot.fi/2016/01/medial-prehension-to-hold-pen-or-pencil.html * * * Antti Hernesniemi, Dr Med Sci   "Medial prehension",   a new method   of holding a pen during writing and drawing (*) Young pupils have, for innumerable generations, learned the conventional prehension of   holding a pen in writing and drawing. This grasp is referred to here as "radial prehension"   (R-prehension; presented as seen radially in a drawing, Fig. 1-1). In R-prehension, the writer/drawer holds the shaft of   the pen, supporting it on the area between the first and   second fingers   -   the first interosseus muscle area - and the head of the pen between the   palmar surfaces of the first finger (thumb), the second (index) finger and the radial side of   the third finger. In this article, a new method known as "medial prehension" (M-prehension)   is presented (seen radially in a drawing, Fig. 1-2, and seen anteri

Rehtori FK Oiva Hernesniemen (1922-2014) kaksi uusinta kirjaa : "Oivallisia" ja "Elämäni varrelta"

Rehtori Oiva Hernesniemen (1922-2014)   eloisia kolumneja ja pakinoita - Ruovesi-lehdessä ilmestyneitä - ja puheita; kaikki usean vuosikymmenen ajalta, on ilmestynyt kirjana  (k ovakantinen,  354 s; 30 e + postimaksu)   Oivallisia  Kirjoituksia, jotka lähentävät lukijaa suomalaiseen elämään. Lukeva tottuu kirjan kertojan - keski-pohjalainen mies josta on tullut myös hämäläinen -  ääneen kuin radioajan tuttuun selostajaan.  Isä-Oivan merkittävä muistelmakirja, "Elämäni varrelta" (2013), on myytävänä mm. blogin kirjoittajalta. Oiva Matias Hernesniemi syntyi  Kannuksessa   vuonna1922. Hän opiskeli  Helsingin yliopistossa valmistuen fil.kandidaatiksi pääaineinaan suomenkieli ja kirjallisuus sekä toisena pääaineena historia.  Hän asui vaimonsa Senjan (os. Saarikoski) kanssa rakentamassaan talossa Ruovedellä vuodesta 1956 ja  toimi eläkkeelle menoon asti vuosikymmeniä opettajana ja rehtorina Ruoveden yhteiskoulussa.  Hänen näytelmänsä 1860-luvun nälkävuos

Jäsenkorjaaja Oskari Polvikoski, Kannus, Polvikosken kylä - Bonesetter Mr. Oskari Polvikoski, Kannus, Polvikoski Village

Drawing and Copyright AH Oskari Polvikoski Kannuksen Polvikosken kylästä oli taitava ja tunnettu itseoppinut jäsenkorjaaja viime vuosisadalla. Hänen poikansa Elo Polvikoski jatkoi hänen työtään samassa kylässä aina 1990-luvulle.  Mr. Oskari Polvikoski who lived in Kannus, Polvikoski Village, was a skilled and famous indigenous 20 th century bonesetter. His son Elo Polvikoski continued his working in the same place until the 1990's.