Antti Hernesniemis kompositioner och texter till Oiva Hernesniemis pjäs
under åren 1974 - 1991
Min far, rektor och fil.kand. Oiva Hernesniemi (1922-2014), skrev flera historiska
skådespel och hörspel med lokal anknytning i Ruovesi, min barndoms- och
ungdomskommun. Jag har komponerat hans och mina sångtexter till fyra av skådespelen.
Dessutom har jag gjort musiken till nio
sånger för dockteaterstycket Prinsessan Törnrosa som baserar sig på Zacharias
Topelius text, och som framfördes av teater Haihara på Tammerfors stadsteater (Tampereen teatteri) år
1974. Dessa skådespel och sånger är:
A Oiva Hernesniemi (OH): Antti Lieroinen - Ruoveden noita är ett skådespel om en
man, som dömdes till dödstraff på grund av misstanke om häxeri på 1600-talet.
Palaa
noitavalkeat kautta Suomen Text och musik Antti Hernesniemi (AH)
Lieran Antti se mahtava noita Text och musik AH
Anna sen voimasi auttaa meitä Text och musik AH
B OH: Ruoveden markkinat handlar om en affärsman, Antti Toikko från Kuru,
grannkommun till Ruovesi, på 1800-talet. Han blev känd tack vare en stor marknad som
han arrangerade årligen i trakten. Text och musik till sångerna AH
Pian on markkinat sököllään
Antti Toikko, kauppias
C OH: Pyynikkilän pihalla v. 1882
är en pjäs som berättar om en präst, som förlorade synen. Han riskerade att bli
avskedad från sin tjänst som prost och samtidigt riskerade hans familj att hamna
till svårigheter. Text OH, musik till
sångerna AH
Hei rengit piiat ja värkkärit
Talvi on niin kylmä
Voi, voi, Peltonen
Älä lähde rakkaani yksin maailmalle
Rohkein mielin me työhön käymme
D OH: Heinäkuun 5. päivä vuonna
1825 lähteellä är ett
miniatyrskådespel om den unga studeranden J L Runeberg och några ortsbor som
träffas vid randen av källan i Ruovesi kyrkobyn. Text och musik till sångerna AH
Kun lähde siintää kuin kaunis peili
Miss ovat kaikki ystävät
E
Z. Topelius (ZT) : Prinsessa Ruusunen (Prinsessan Törnrosa översatt
på finska av xxxx xxxx). Editerad av Anneli Kuronen.
Me
kehräämme onnea haltiatarten Text ZT, musik AH
Sä
kaunoinen kuninkaan kartanoissa Text ZT, musik AH
Mä
oon maan paras kokki Text och musik AH
Eihän
tääll oo ketään Text och musik AH
Mä
kohtalon ihmisten kehrään Text ZT, musik AH
Alla mia ranna van Text ZT, musik AH
Kuulkaa hyvä kuningas Text och musik
AH
Några anmärkningar
A
OH: Antti Lieroinen - Ruoveden
noita
Jag gjorde dessa sånger i mitten av 1970-talet, då jag hade börjat
komponera folkliga visor. Den första
sången Palaa noitavalkeat kautta Suomen
innehåller moll- och dur-variation i samma tonart. Jag var nöjd över att ha hittat denna effekt
i sången, som en del av den dramatiska berättelsen. Den andra sången Anna sen voimasi auttaa meitä har en psalmliknande melodi och
harmoni. Den tredje sången Lieran Antti se mahtava noita är en mollsång med en upprepande melankolisk melodi.
Också dessa tre sånger, tycker jag, reflekterar och stöder styrkan och melankolin
i teaterstyckets dramatiska berättelse.
B OH: Ruoveden markkinat
Dessa två sånger gjorde jag på 1970-talet. De var de första sånger som
jag var med om att framföra i själva pjäsen på den höga åsen vid Ruoveden
Kotiseutumuseo, ett bekant ställe eftersom min far hade sysslat mycket med
forskning av museets byggnader och föremål. Tidigare hade man där också ofta
framfört olika nationellt viktiga pjäser som Pohjalaiset – Österbottningarna av
Santeri Alkio. I fars pjäs kunde ha
rymts flera sånger, men jag fick
beställning att göra två. Dem framförde jag med två medlemmar ur vår sånggrupp
Vaapukka (se punkt E). Vi sjöng och
spelade gitarr, fiol och kontrabas på en liten terrass som man hade byggt
framför en boda.
C OH: Pyynikkilän pihalla v. 1882.
Denna pjäs som framfördes för första gången i början av 1980-talet var mitt
mest ambitiösa projekt bland fars skådespel. Jag fick nu möjlighet att
reflektera olika känslolägen i teaterstycket i mina sånger. Författaren hade gjort
fem till karaktären rätt så olika sångtexter för sin pjäs. Bland dessa sånger
är en således glad och uppmuntrande, en romantisk, en melankolisk, en ironisk
och en patriotisk. Jag spelade själv
under pjäsens premiär och den andra föreställningen: jag ackompanjerade sångerna
som skådespelarna sjöng under pjäsens gång. Pjäsen blev en succé och framfördes
flera gånger på nytt cirka tio år senare, och på samma ställe på gårdsplanen
till den prästgård som brann dramatiskt efter renoveringen år 1976. Pjäsen var leddes
av samma regissör och spelades av ungefär samma aktörer som under första
säsongen. I den nya uppställningen ackompanjerade Jari Pekki sångerna på ackordeon.
D OH: Heinäkuun 5. päivä 1825
lähteellä
Dessa två sånger skapade jag i
Jakobstad - i Runebergs födelsestad - på 1990-talet. Jag arbetade då som läkare
vid Östanlid sjukhus i Jakobstad. Premiären
och - den enda - föreställningen i
Ruovesi blev ett fiasko på grund av att den skådespelare som framförde en av
huvudrollerna glömde sin roll och hoppade över flera sidor av pjäsens text.
Dessutom hade byns fiolspelmän, till vilka jag gav min C-kassettinspelning av
sångerna, gjort egna, underliga ”arrangemang” av sånger. Jag kunde inte
igenkänna dem som min musik. Besvikna
måste författaren OH och sångkompositören AH bocka inför publiken efter denna förvridna
torsoföreställning.
E
Z. Topelius (ZT) : Prinsessa Ruusunen
Dessa nio sånger gjorde jag på sommaren 1974. Mellan mina medicinstudier
arbetade jag hela sommaren på ett våningshusbygge i grannstaden Mänttä, dit jag
åkte i firmas paketbil tidigt varje morgon under fyra månaders tid. Vi fyra medlemmar
i sånggruppen Vaapukka - grundad för detta projekt - övade och framförde dessa
nio sånger. Vi alla sjöng , en spelade fiol, en bas och jag gitarr. Vi gjorde
en inspelning av musiken på en Tandberg rullbandspelare. Denna inspelning
gjordes under föreställningarna av Prinsessan Törnrosa på stadsteatern i Tammerfors (Tampereen Teatteri). En afton i
juli 1974 körde vi sedan stolta och glada till Tammerfors och följde en av
föreställningarna på teatern.
Kommentit
Lähetä kommentti